Att glädjas åt processen i att renovera ett gammalt hus och inte deppa ihop inför varje ny sak som måste åtgärdas är inte alltid det enklaste för mitt skönhetslängtande psyke. Det finns ingen fin vitkalkad källare ännu, inte heller köksgolv, fungerande värme eller vackra tapeter men det är åtminstone mitt hus. Det är så lätt att flyga i väg i tanken, nu när vi ändå håller på... ska vi inte unna oss det, förbättra ditt och riva ut datt och vips är det dags och låna igen. Sedan får man jobba lite mer, koppla av lite mindre och stressa lite mer tillsammans. Helt plötsligt så syns inte den nya kylen eller kaklet längre för blicken är fördunklad av krav. Helst ska dessa tankar komma till en innan köplustan tar över för det är så lätt att bli euforisk, att ha och vilja ha mer. Jag är expert på det. Därför väljer jag att se det här:
Att jag kan se en kvarn från köksfönstret
Att vi har ett rött hus med vita knutar
Att vi har planterat det första trädet i vår framtida fruktträdgård
Att solen lyser in och gör det mesta vackert
Istället för att se det här:
men vilken snygg kvarn.
SvaraRaderavilken lycka!
SvaraRaderakram från dalsland//
vad ljust och fint köket ser ut nu, det kommer bli hur bra som helst! Och se det positivt, ni är snabbare än oss på renoveringen ;-) Kramar!
SvaraRaderaJa det är härligt att se framsteg och tänka på alla framtida minnen :) kram på er
SvaraRadera