En liten rörig människa med tusentals tankar. Här låter jag de flöda vilt och okontrollerat. Följ med i den ständiga kampen om att hitta rätt och leva sant



23 nov. 2016

Om att ta paus från rusande flöden och ställa sig utanför en stund





Den bleka solen drog ut oss i nästan tre timmar idag. På det hela tagen en dag utan skav, inre lidelse och treårs dispyter. Så vilsamt!

Funderar mycket kring att vara delaktig och flyta med de sociala mediernas ständiga flöden och trender. Jag blir lätt insugen i andras liv så till den milda grad att jag glömmer mina egna konturer. Så ibland hoppar jag av för att värna om mig och högkänsligheten. Det tar en stund att tända av och inte söka telefonens räddning i rastlösheten.  Nu känner jag ro och mer sinnesnärvaro med människor i den fysiska världen. Skrämmande ändå, att det är en sådan markant skillnad. Jag hoppas jag ska hitta ett sätt att kunna delta i min samtid på ett sätt som inte skadar mig och rör till mitt bräckliga inre. 
Tills dess håller jag mig här i min dammiga gamla blogg och forsätter att dokumentera liv. Mest för min egen skull, men kanske också för Ibens. 





21 nov. 2016

En måndag i slutet av November

Morgon. Lämna gråtande barn.
Samla sig och cykla sig till arbetet genom gryende vardag.
Finnas till för människor som kämpar mot demens,  som famlar efter en rak linje i det alltmer fördunklade medvetandet. Cykla med andan i halsen. Hämta barn, mötas av leende.
Komma hem. Andas. Göra utlovad varm choklad. Grunda existens till Sara Dawn Finer och adventsstjärnesken. Andas. Allt är bra nu.