Hejsan, här sitter jag och skriver för kråkorna. Det är väl ingen som orkat hålla sig fast vid en dagbok som inte uppdaterats på ett år eller så men det gör detsamma. Kanske jag skriver bäst då, utan press?
Det är oktober, ljuset, färgerna, kylan och eftertanken som kommer med månaden är min bästa tid på året. Den obarmhärtigt ljusa sommarsolen som lyst upp alla skavanker i hem, kropp och själ har börjat ge vika. Dunklet mjukar upp, förskönar och skapar en mystik som sommaren saknar. Hej böcker, kanelbullsmjuk mage och lugna kvällar nära i soffan.
Min dotter Iben är över tre år gammal !? Hur gick det till? Det är flera evigheter och olika liv sedan jag skrivit sist. Vi är samma människor fast annorlunda. Äntligen har vi landat i ett inte fullt så magiskt men ändå hemtrevligt hem. Här ter sig livet enklare och mer ordnat även om jag i hemlighet saknar utsikten mot kvarnen, drömmarna och bilden av oss som självförsörjande ekobönder.
Jag försöker som vanligt hitta min väg, leva mer i enlighet med hjärtats lust, balansera föräldraskap, äktenskap och egen utveckling så gott jag kan. Vissa dagar är jag glad, andra bara en liten lort.
Precis som det ska vara. Eftersom jag inte har några planer på att försöka bli känd eller sälja min själ för spons kommer jag vara så öppen jag bara kan. Jag är ändå inte bra på att låtsas.
Tack för att du läser!
/ Johanna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar