Låt mig alltid sätta detta lilla ånglok först även om livet drar i andra ändar, låt mig se när jag behöver dra i nödbromsen eller bara låta henne skena. Låt mig vara bommarna som skyddar hennes väg, låt mig stå vid stationerna och heja på, låt mig ingjuta hopp och låt mig inte hindra henne från att åka vidare. Mitt lilla fina ånglok, låt mig få åka med lite då och då så jag ser att du har det bra. Livet går kanske inte alltid som på räls, det kan skena iväg, det kan spåra ut och det är så det är.
Jag kan inte skydda dig mot det, jag kan inte välja var och när du ska stanna.
Men jag kan älska dig, i allt du blir och är som bara en mamma kan.
Ååh! <3 <3
SvaraRadera