En liten rörig människa med tusentals tankar. Här låter jag de flöda vilt och okontrollerat. Följ med i den ständiga kampen om att hitta rätt och leva sant



11 nov. 2010

Ont i min självbild

Ingen lön än, hur ska jag våga fråga igen? Var hittar man kraften? Var på intervju idag. På en Montessoriförskola vid Holmenkollen. Åkte tvärs över Oslo, husen blev dyrare och fick större murar.
Vid världens vackraste utsikt stannade bussen. Mötte en modern armanipappa utanför en gigantisk vit villa. Jag var framme. Shit hur hamnade jag här? In på kontoret, med en vy över hela världen. Två egangerade intervjuare och en osäker Johanna.
-Så vem är du?
-eh ja.... vem fan är jag? (det sa jag inte högt)
...så en osammanhängande harrang ord om mitt liv. Jag vet inte hur det gick alls. Det var jag och hundra sökande. Det blir nog inte jag... men jag kom åtminstone till Holmenkollen. Hemåt igen. Ner för backen... förbi alla oljepengs murar. Bussen går visst inte så ofta i den här delen av stan. Vem vill resa kollektivt här? Försöker hålla mig uppe just nu, försöker se mitt värde mitt jag och allt jag kan.
Det går inte bra. Men som min kloka mormor brukade säga "Om en liten stund känns det lite bättre"
tack, tack tack för min mamma och min tappre Espen för att ni står där på var sin sida om mig så jag inte ramlar ihop i en hög. Jag ska ge tillbaka snart



3 kommentarer:

  1. Åh min vackra fina vän! Jag önskar jag kunde skicka dig styrka över landsgränsen... och jag gör ett tappert försök. Det är inte lätt när stora stygga världen ser ner på den lilla människan som försöker hanka sig fram i vardagen. Men är det någon som kommer gå ur det här med högt huvud och sin härliga personlighet intakt, så är det du min vän.
    Du är värd det allra bästa och lite till... håll modet uppe. Snart kommer även "arbetssolen" att lysa på dig

    Med värmande kramar

    Lisa

    SvaraRadera
  2. Tank om det hade varit nagon du tycker om, som din syster, hur hade du velat att hon gjorde? Troligtvis hade du peppat henne till att ga in till chefen o sla naven i bordet o krava de pengar hon har arbetat ihop.

    Se dig sjalv som din baste van, o gor som du tycker den borde gjort och ar vard.

    SvaraRadera
  3. Johanna. Detta låter inte bra.
    Du är stark
    Du är kunnig
    Du är välutbildad
    Du kan
    Och dom ska vara evigt tacksamma för att du valt att jobba där!
    Du ska ha din lön!
    Grrrr
    Skickar massor av cyperkramar!
    Jag tycker sååå mycket om dig och du är värd det bästa!

    SvaraRadera