till min älskade

Du är trött och rödögd, du pratar mycket och jag kan inte redogöra för ett ord du har sagt. Vi sover tre meter från min mamma och i natten när du slutat jobba känner jag hur dina armar omsluter mig när jag låtsassover för jag orkar inte prata, vill inte väcka mamma.  Vi arbetar i skift och talar i renoveringstermer.
Livet i den röda stugan är is i källaren, allergi och kyla.
Men snart har vi byggt förbi oss det där. Snart min trötta älskade livskamrat är det du och jag som dricker kaffe på trappan i vårsolen och ser saker som vi sår växa. Ser vår röda stuga bli omhuldad av gröna blad och syrendoft. Snart, mycket snart älskar vi vårt livsprojekt igen. Det ska bara lite slit och vilja till. Det klarar vi.