Jag äter ibland lasange, risifrutti och choklad på en gång fast det är fel

Ibland orkar jag inte hjälpa mina gamla med allt jag borde. När jag har ett missat samtal orkar jag inte alltid ringa upp, av den enkla anledningen att jag är lat. Jag kan gå omvägar på stan när jag ser en trevlig människa jag känner bara för att jag inte helt vet hur jag ska vara trevlig tillbaka. Det finns vissa kvällar jag bara surfar runt på struntsidor och lämnar hjärnan utanför. Jag kan bubbla av frustration när jag umgås med min familj. Vissa mornar orkar jag inte tvätta håret eller byta sockar. Ibland är jag avundsjuk på nästan alla jag känner, alla snygga, alla lyckade och alla som jag inte kan hitta något fel på. Någon gång händer det att jag slänger alldeles helt fel saker i soporna fastän det är strängt förbjudet. En del fredagar har jag ingen lust att fredagsmysa och skriver om det istället. Jag är allt det här, det där skämmiga som man inte framhäver. Men jag är andra saker också, som är bra.Vi är bra fastän vi skäms för oss själva, för våra mörka inre rum. Vi är bra just för att vi tillåter oss att vara där ibland.